Linnea Eleonora

Här sitter man i all sin ensamhet på valborg.

Förr om åren var detta en höjdpunkt med folköl och folketsparkhäng.
Numera ägnas denna kväll åt att se Twilight en sjätte gång och datorn.
Jag har inget emot att umgås med folk men eftersom alla ska va packade känner jag att jag inte riktigt passar in.
Lite deppigt är det dock.

Något som inte alls är depp däremot är dagens ultraljud. Jag har gått omkring och oroat mig lite smått för att det inte skulle gå bra och att något skulle vara fel så det var en lättnad att få höra att allt såg bra ut. Känslan av att se en liten bebis som låg där inne och rörde på sig var obeskrivlig. Man kunde se armar, ben, kropp, huvud och till och med hjärtat som slog. Det var svårt att få till en riktigt bra bild eftersom den lille inte ville ligga still men vi fick med oss en till sist. Jag ska försöka få in den på bloggen så fort som möjligt.

Som väntat var det inte lika långt gånget som vi fick höra första gången och det nya beräknade datumet är nu 16 November. Det innebär att jag idag är i vecka 11 dag 2. Lite tråkigt eftersom man längtar så mycket efter att den ska bli större. Men två veckor mer eller mindre gör ingen skillnad. Nu längtar jag tills nästa ultraljud, då ser man bättre och får veta lite mer. Den som väntar på något gott.


I övrigt kan jag berätta att de flesta vet om det just nu och har tagit det riktigt bra. Har fått höra på många håll att vi kommer att bli bra föräldrar och det värmer jättemycket att höra. Blir rörd av alla fina kommentarer jag får :)

Nej nu blir det lite mer Twilight och slutdelen av filmen. Alla som inte sett den borde göra det. Kanske är jag bara besatt eftersom jag älskar böckerna så mycket men ju mer jag ser den ju mer älskar jag den.

Hoppas ni får en fin Valborg. Eller haft om ni inte läser idag.
/En ensam blivande Mamma

Nu är jag hemma i Norrköping igen. Om en timma bär det av till BMM för vårat första ultraljud. Det är lite spännande må jag säga. Annars händer det inte särskillt mycket. Martin ska bege sig ut till krokek på fest och jag ska umgås med min familj.

Igår så fick jag föresten en jättemysig filt och små, söta fingerdjur av faster Kiki i födelsedagspresent :) Sen så köpte jag Twilightfilmen, dock kan jag inte se eftersom dvdläsaren på datorn inte fungerar.

Jag skriver mer när jag kommer hem sen om hur det har gått.

/En förväntansfull Linnea

Hej hopp, en lite snabb update.

Vaknade imorse av älskling som kom n och sjöng och gav mig paket :)
han har varit orolig för att jag inte skulle bli glad. Jag fick högtalare som man kan ha i ipoden och mp3n och de tre första twilightböckerna. Det är visst någon som känne mig lite för väl.

I skolan har vi ägnat hela dagen åt kalligrafi. Det var bröllopsinbjudningar som var på tapeten. Jag tror att mina närmsta grannar var ika måttligt roade som jag efter ett antal misslyckade försök att få texten fin. Vår gästlärare skriver gudomligt vackert (ursäkta uttrycket) och det har tagit henne en sisådär 20 år att bli så bra. Men övning ger färdighet.

Nu kom Sara så nu blir det middag för hela slanten :)

/20-åriga Linnea

Hej Hopp!

Sitter just nu i skolan och har skrivit klart min rapport från praktiken. Det finns inget bättre än att bli klar med ett skolarbete som man inte velat göra.

I morse hände något väldigt märkligt. Jag gick upp när klockan ringde! Helt ofattbart. Jag sover inte så djupt som annars och det känns som att jag vaknar vid fyra, fem varje morgo och bara ligger och väntar på att klockan ska ringa. Under dem sista timmarna innan jag går upp så drömmer jag alltid massor av konstiga och för det mesta jobbiga drömmar. Det är lite som feberdrömmar. Sedan när jag väl ska gå upp så känner jag mig inte alls utvilad och vill helst stanna i sängen hela dagen.

Det andra svårighetsmomentet på morgonen är mitt illamående. Helst ska jag äta några skorpor eller så i sängen innan jag gör något annat men det är lite svårt eftersom jag alltid blir kissnödig eller har bråttomt. Det blir som en ond cirkel. Antingen är jag trött och försover mig eller så mår jag illa och kan inte göra så mycket eller så är det både och.
 Idag så gick det ganska bra dock. Mådde ganska illa men efter en dusch var jag iallafall pigg och vi hann till frukosten.

Bara man äter regelbundet hela dagen så går det ganska bra och man får intetäta för stora portioner heller. Det blir väldigt omständigt med mig och mitt illamående hemma men Martin är en ängel och klagar aldrig. Tänk att jag kunde hitta en så bra pojke?

Imorgon så är det min födelsedag, 20 vårar. Till skillnad från alla andra 20åringar ska den inte firas med systemet och en fylla utan förhoppningsvis med Martin, goda vänner och ett mål mat. Jag ska iallafall hem nu (sitter i skolan) och äta fika med Sara, Marit och Lollo. Vi ska fäl fira oss lite var det tänkt. Lollo fyller på onsdag. Så nu hinner jag inte skriva mer.

Tack också för alla fina komentarer!! Jag blir rörd och glad :)

/En mycket nöjd Linnea

Idag är det enligt barnmorskans beräkningar v12d6. Det kunde förmodligen ha gått lite mindre tid men det får vi förhoppningsvis veta mer om på torsdag nästa vecka då vi ska på vårt första ultaljud. Det ska blir roligt, men självklart är man lite nervös.

Dessa veckor har i alla fall gått väldigt fort. De har varit lite jobbiga med mycket illamående och en trötthet som inte vill ge med sig. Det har varit svårt att vara bland folk som inte har vet och försöka se pigg och glad ut.
Samtidigt så har det gått en hel del tankar fram och tillbaka i huvudet. Allt är så nytt och ovant. Det är väldigt svårt att tänka sig in i att man snart kommer att vara mamma och ha ett så stort ansvar för någon annan. Det är väldigt överväldigande att tänka på. Det är så mycket att tänka på. Allt som ska ordnas innan. Bostad, arbete och alla andra förberedelser.

Det har också varit klurigt att berätta för folk. Det finns liksom inget bra tillfälle att kläcka ut sig något i stil med "Jag ska bli mamma" eller "Vi ska få en bebis". När jag skulle berätta för pappa satt vi i telefon och pratade i två timmar utan att jag fick fram det. Jag blev så nervös när jag tänkte på det och desto längre tid vi hade pratat ju svårare blev det. Så jag skickade helt enkelt ett sms efter att vi lagt på och sa att jag varit för feg för att säga något på telefon. Men självklart ringde en glad pappa upp väldigt snabbt och grät :)

Jag är ledsen om ni fått veta något via pappa eller någon annan, eller kanske på internet men jag är helt enkelt inte den som tycker om att förstumma andra med chockande nyheter. För jag tror faktiskt att ingen av er hade förväntat sig detta. Men jag är väldigt glad över alla fina reaktioner (inte minst Emmas) och det betyder väldigt mycket för mig att ni stöttar mig och tror på oss. Jag tror att många av mina jämnåriga vänner har lite svårt att förstå varför man i min ålder vill ha ett barn och tycker att man förlorar sin "frihet". Men för mig känns det inte som en förlust utan snarare en vinst. Frihet för mig är att själv kunna besluta över min framtid utan att påverkas av andra.

Jag ska försöka uppdatera så ofta jag kan utan att det blir tjatigt. Har lagt min andra blogg lite på is nu men den kommer att komma igång snart igen :) Hoppas att allt är bra med er och kommentera gärna våra inlägg.

/ En glad blivande mamma